söndag 24 augusti 2014

Dagen efter.....

Igår var det så dags för årets löparmål, midnattsloppet på under timmen.
Jag har varit orolig i kropp och själ hela veckan inför det här. Miljoner tankar. Har jag tränat rätt, har mitt mål varit realistiskt, orkar jag, är jag inte lite snuvig ändå, mm mm

Det har varit en skitjobbig vecka helt enkelt, dels på grund av oron och dels på grund av att jag vilat mig i form med enbart ett 6 km pass i veckan. Grr blir otrevlig när jag inte får träna har jag märkt.

Inställningen inför loppet var nu är det upp till bevis Richard. Starten gick och första km flög jag fram, målet var att komma från gruppen för jag visste att många av dem var långsammare än mig (fel startgrupp). Känslan var otrolig, äntligen iväg och fort går det.
När klocka pep efter första km  på 5.01 började frågorna komma i huvudet, klarar du verkligen det här tempot Richard. Efter det sänkte jag tempot omedvetet så efter 3km var tiden 5.33/km.
Sedan kom regnet... och som det kom, himlen öppnade sig totalt. var en härlig känsla samtidigt som det var riktigt jobbigt. tempot sänktes till 6.07min/km mellan 3 och 5km
Strax innan stigbergstorget kom dippen, det kändes inte kul att springa alls. samtidigt klev pannbenet in och sa nu Richard kommer snart den omtalade backen upp till masthuggskyrkan, BIT ihop för den skall du klara.
Bet ihop och gick med förvånansvärt bra tryck i stegen uppför. Men väldigt trångt och bökigt hela vägen upp och ner. Tyvärr glömmer folk att hålla höger i löparspåren så fort de blir lite tröttare.Tempot hade inte slaknat mer iaf, 7km masthuggskyrkans kontroll körde jag fortfarande på 6.07min/km.
Nerför till andra långgatan gick bra, tempot höjdes något men inte så mycket som jag ville. Mycket sicksacklöpning för att komma fram, snart i mål tänkte jag, tempot höjdes iaf mellan 7 och 9km till 5.57min/km.
Sista km var riktigt jobbigt, trångt och buffligt på gårdarna mellan hyreshusen. Snigelkänslan kom tillbaka. samtidigt som kroppen sa, men va fan Richard, du går i mål med krafter kvar IGEN.
vid målgång hade min mobiltracker stängts av så jag svävade lite i ovisshet tills jag mötte sambon i målfållan.
Hon log och sa" Gick ju inte så bra som du hade hoppats på men du klarade målet att springa under timmen"
Hade sagt innan att det kändes som jag skulle kunna klara en tid på 50-55min. Tiden blev 58.41 i mål.

Totalt sätt är jag ganska nöjd!  Jag slog mitt personbästa.
Tyvärr hittar jag inte vinnarskallen att ta ut mig helt här heller, vilket gör mig lite besviken. Borde kunnat pressa mig betydligt mer men har gått in i en fas som säger "vad tror du att du är richard, kan du verkligen springa så här fort under så lång tid utan att rasa"
Måste få bort den känslan, frågan är väl bara hur......
För jag vet att jag kan betydligt bättre än vad jag gjorde på midnattsloppet.

En annan besvikelse under det här loppet är att min arbetskollega som drog igång utmaningen att klara midnattsloppet under timmen inte ens var med. Utmaningen var en kul grej för oss båda eftersom vi varit dåliga på långsiktlighet i våra liv. Utmaningen startade i december 2013 och målgång skulle vara under gårdagens lopp. Kändes väldigt ledsamt att hon inte var med, hade verkligen sett fram emot att springa med henne.