lördag 15 oktober 2016

IronMan Mallorca 2016 Racereport mm

Då var det dags att genomföra sin dröm. Familjen förväntansfulla inför resan ner till Mallorca. Prinsessorna superpirriga för att det var deras första flygresa. Jag var bara orolig och fokuserad på cykeln, hoppas allt löser sig med den. Att flyga med cykel i bagaget har jag vid ett flertal tillfällen hört inte är så kul, komma bort, sönder mm är riskerna. Fick ihop cykeln på kvällen efter härlig flygtur ner till Mallorca från Göteborg via Düsseldorf. Lilla tjejen blev så bekväm med flyget att hon tvärsomnade på andra flygresan.

Lite orolig över att sightseeingturen inför IM var dagen efter vi kom fram, redan kl 0900.
Sightseeingrunda
Hittar jag? Kollat på kartan innan flertal gånger men ser lite annorlunda ut i verkligheten som vanligt. Gjorde en underbar tur på 8 mil ihop med ett 70tal andra cyklister, snittfart 30km/tim.  Registrering... hm mycket i huvudet.
Tack till min älskling som skötte allt med barn och det praktiska.





Dagen innan tävlingen var det dags för racebriefing och inlämning av transitionbags (ombytesväskorna) och cykeln.
Racebriefing
Vid racebriefingen konstaterades att vattentemperaturen översteg 24.5 grader så våtdräkt fick inte användas. Gruvade mig lite för det. Något enklare att simma med våtdräkt och simningen är den gren jag är absolut sämst i. Lika för alla så bara bita i. Lämnade in mina väskor och cykeln. Fick mitt tidschip. Gick runt området för att se hur och var jag skulle springa. Strålade samman med familjen och tog taxi hem efter en liten tur runt Alcudia.

Lördag den 24e september. Dags för den stora dagen.Simstarten skulle vara  0737. Var uppe vid 0500 på morgonen. åt stabil frukost, laddade. Duschade, på med vaselin på alla områden där skavsår kan bli. Tävlingsdräkt på. Överdragskläder på. Ingen våtdräkt med eftersom vi inte skulle få använda någon. Hela familjen hann vakna och lyckönska mig innan jag gav mig iväg i taxi till tävlingsstarten (bodde 10km utanför Alcudia). 
När jag stiger ut taxin så ropar de i högtalarna att våtdräktsförbudet är hävt för vattentemperaturen har blivit något svalare under natten. FAN fanns inte tid att åka tillbaka och hämta våtdräkt, ja ja bara att köra som det är.

Alcudia Bay, Simbanan

Träffade på Jesper Fahlen i startfållan och vi bestämde oss för att starta i långsamma gruppen. Åskan och blixten mullrade i bergen ovanför Alcudia. Havet låg klarblankt och vackert. Jag var laddad och såg verkligen fram emot det här. Ner i vattnet, skönt varmt. Startade upp med bröstsim och varvade med korta perioder crawl. Tekniken stämde inte kände jag men var bara att köra vidare. Första simningen på 3.8km någonsin. Var bland de sista upp så kan inte direkt säga jag är nöjd men jag kom runt på 1.50.55
Lite strul vid växlingen till cykel då mina glasögon inte fanns på det bord där jag lagt dem, nya personer där som på spanskt maner rykte på axlarna och hänvisade bortåt. När jag kommit en bit kom en man springande med dem, för de fanns visst vid bordet tydligen.

Ganska låg på energi efter simningen så jag drog i mig en sportgel och en barnmat i ombytestältet innan jag gav mig iväg. Kändes bra i ca 5 min, sedan slog gelen till. Koffeinberikad gel (brukar inte använda gel men fick ett infall dagarna innan att jag kanske skulle behöva det), gelen gjorde att hjärtat löpte amok (hjärtflimmer) vilket gjorde att jag inte kunde få tillräckligt med syre utan benen stumnade ganska fort.
Höll skenet uppe förbi familjen som stod i Can Picaforte och hejade (där vi bodde). Kämpade vidare men låg bland de sista. Jobbade hårt men var riktigt tungt. Det tog 1-2 timmar innan effekterna av gelen försvann (diffust tidsperspektiv ibland i tävlingar), då hade jag tappat mycket tid. Vädret så långt var helt okej, lagom varmt.


Efter 6.5 mil började det regna och åska. Blandat regn från droppande till skyfall och horisontellt regn med inblandat hagel. Jag fick även en ordentlig tankeställare när blixten slog ner i huset bredvid där jag cyklade. DÅ blev jag rädd kan jag säga. Samtidigt gjorde regnet att jag kämpade ännu hårdare, "Inget väder skall knäcka mig" kom fram. Kände till och med leendet kom fram på läpparna sjukt nog. Farten ökade trots att bromsarna knappt tog, jag passerade ett antal medtävlare.

I de värsta skurarna utanför Alcudia på väg upp mot  Port de Pollenca låg det 10 cm vatten på vägarna. Regnet kom horisontellt, la mig ner i tempobågen men klarade inte av att ligga där dels för att de blåste så och dels för att haglet gjorde vansinnigt ont. Tittade lätt över skalmarna på glasögonen för att se något överhuvudtaget. Då var det dags för ett "Forrest gump samtal" med han där uppe. Ni vet ett sådant där som LT Dan gjorde på räkfiskebåten i stormen. Stärkt av samtalet och med än mer kämpaglöd ser jag berget Lluc torna upp sig framför mig. Wow, skall jag upp dit var tanken som kom. Många känslor på vägen mot berget. Strax innan de riktiga stigningarna började skulle en depå finnas, mina flaskor var tomma. I depån hade alla gömt sig i skydd för regnet i en lastbil. hade slängt mina flaskor och allt de hade var cola, men inget vatten och inga cykelflaskor. Surt kände jag. Efter några minuter kom en funktionär på moped upp jämsides och sa "allt ok? Du har en timme på dig uppför berget"  Okej tänkte jag och kämpalampan tändes igen. Tyvärr sa han inte hur långt det var och i den trötthet kroppen var mindes jag inte detaljerna från kartan jag tittat så många gånger på. Var tungt men passerade ett 10 tal cyklister på vägen upp. kändes riktigt bra.

Nästan uppe på toppen trodde jag, där stod en vattenkontroll. skönt att få i sig lite vätska. frågade hur långt det var kvar. bara uppför den här backen sedan är det nerför svarade vattenmannen. Stort leende på läpparna, då klarar jag det tänkte jag och pressade på. Japp backen tog slut, en liten nerförslöpa och sedan bar det iväg uppför igen. Vattenmannen hade inte riktigt talat sanning, slet som ett djur, passerade ytterligare medtävlarna som hade det tungt, försökte peppa bästa jag kunde med att tala om hur många min vi hade kvar.
Ny rondell och ytterligare en backe. kom upp för den, där ser jag ett café, en bensinstation, en buss, några bilar och funktionären som sa till mig längst ner i backen.
Gråten höll på att tränga fram, var ledsen, besviken, förbannad. Fick samla mig en stund och funktionären förklarade att en buss skulle komma och plocka upp oss(mig och de medtävlare jag passerat uppför berget).
Cafeet vid mellantidsstrecket
Jag kämpade upp till mellantidsstrecket. Funktionären kom fram och stoppade. Tiden är ute sa han.
Fick låna funktionärens mobil och messade Hanna att jag missade snöret och att jag var på väg hem. Så slapp de åka till Alcudia senare och titta vidare på tävlingen. Det tog ca 20 min innan bussen kom, då hade den samlat upp de andra. 12 stycken blev vi i bussen. Vatten delades ut och vi fick spacefiltar. ;) silverfiltar som gör att värmen behålls. Efter mycket käbbel från funktionärer och uppskrivning av startnummer mm så var vi på väg ner från majestätiska Lluc. Vi kom ca 5 min ner i de trånga serpentinvägarna innan vi fick stanna. 5 bilar framför oss. Vår funktionär gick efter en stund ut för att se vad som hänt. Hon kom tillbaka och informerade oss om att ett träd vält över vägen och att vi fick vänta på att räddningstjänsten skulle komma och ta bort det från vägen.

Blev varm och fick ett lugn i kroppen som är svårt att beskriva. Var det något som ville att jag skulle missa snöret för att jag inte skulle skada mig på vägen ner?  När jag 4 dagar senare cyklar ner för samma backe så inser jag att om jag cyklat där under tävlingen hade jag garanterat kört av vägen i regnet, gruset och de tvära svängarna.

När vi kommer ner till transitionarea i Alcudia så bryter kaoset ut. Funktionären har fått order om att de behåller cyklarna och ställer dem på plats i cykelställen. Vi får hämta dem vid senare tillfälle. Alla tävlande ser frågande ut, vi är genomblöta, hungriga och trötta. Våra ombytesväskor är inte där bussen stannade utan vi fick gå en km till målgången där vi på morgonen hade lämnat väskorna. Frågar en vakt om vi kan komma in bakom målgången, han hänvisar oss runt hela området för att hämta påsarna. ÄNTLIGEN fick vi på oss lite torra kläder. Missnöjet var riktigt stort.
Kom bort till cykelställen. Då var vi tvungna att vänta ytterligare 45 min innan cyklarna fick hämtas ut. Grrr..
Var trött besviken och jävligt irriterad på organisationen där nere. Ingen koll kändes det som.
Fick ut min cykel efter en tråkig väntan och cyklade hem till Can Picaforte en mil bort.
Kommer hem då finns ingen hemma. Hanna hade inte fått mitt sms från berget och hela familjen hade åkt in till Alcudia för att titta på löpningen och målgången.
Jag hade ingen nyckel med mig så var tvungen att få tag på dem på något sätt. Fick låna telefonen hos optikern vi hyrde lägenheten av. Inget svar, men talade in ett meddelande på telefonsvararen. Gick en sväng och när jag senare kom förbi optikern så vinkade han in mig. Hysterisk och rädd Hanna i telefon. Hon hade letat överallt i Alcudia, kollat med funktionärer inom IM och inte fått några besked om var jag var. SKITDÅLIGT tycker jag. 3 ggr från det vi blev stoppade tills vi kom ner till Alcudia tog funktionärerna våra startnummer. Ändå fanns inga besked nere i Alcudia var vi var. Fick Lugnat Hanna och de var snart på väg i taxi hem.

Är givetvis besviken att tävlingen inte gick som den skulle för min del. Men jag har fått vara med om underbar cykling, fantastiska vyer och massor av lärdomar. Vissa lärdomar som jag kanske borde lärt mig tidigare.
De 3 tyngsta lärdomarna inför kommande triathlontävlingar (ja jag ger inte upp, min dröm skall gå igenom)

1) Simningen är absolut avgörande inför de andra grenarna och med det menar jag att ben FÅR ej användas vid simningen. Crawl tekniken måste fungera och enbart överkropp skall användas för bästa resultat.

2) Ät aldrig något du inte är van vid (Borde vara självklart efter alla tävlingar jag varit med i). Nutrition som inte testats innan kan ha förödande effekter. Förutom att jag skall avstå gel så fick jag fram att cola fungerar utmärkt på mig.

3) Kommer fler tävlingar. Jag är viktigare än en tävling.

Trots många misstag i organisationen av tävlingen tycker jag det hela var en fantastisk upplevelse och längtar till nästa gång en IronMan kan bli aktuell. Kan även varmt rekommendera Mallorca som ett cykelparadis med bra träningsmöjligheter och fantastisk attityd till cyklister.

söndag 31 juli 2016

Racereport - Horla Triathlon

Då var det dags. Efter att ha missat Göteborgs triathlon, Vansbro triathlon och Fritsla triathlon var det då äntligen dags för min första triathlon tävling.

Horla Triathlon är en lite mysig och väldigt trevlig tillställning i en by utanför Vårgårda.
Tävlingen består i 400m simning, 27km cykel och 8,1km löpning. Jag var taggad men otroligt ödmjuk. Efter årets tunga vår och försäsong (kommer ett eget inlägg om det) så var målet med min Horla att ta mig runt, strunta i tiderna och bara genomföra. Jag genomförde och det känns otroligt bra i kroppen.

Simningen, En massa surr bland deltagarna innan för de vill helst simma med våtdräkt. Men tävlingen är sanktionerad och godkänd av förbundet och då gäller våtdräktsförbud när graderna når över 22 i vattnet. Det var 24grader och otroligt skönt i vattnet :) 

Start i vattnet, trångt, väldigt trångt. försökte crawla en stund men lönlöst var bara att försöka ta sig framåt med bröstsim istället. Riktigt trångt och vattnet var nog det grumligaste jag varit med om, men å andra sidan var det vääääldigt länge sedan jag badade i en insjö.
Simtiden blev 12.47 inget att vara nöjd med men jag genomförde och jag var inte sist upp ur vattnet.

Upp ur vattnet, en bit löpning till cykeln, på med hjälm, skorna. Att springa i gräs med cykelskor var ingen höjdare, ;)  får öva på att ha skorna på cykeln istället. Kom iväg i skaplig fart men visste att första delen av banan var tuffast. En lååååång uppförsbacke som aldrig tycktes ta slut startade cykelbanan. Jag höll tänkt fart en bra bit men sedan fanns inte trycket kvar i benen. Rullade på ganska fort i nedförsbackarna fram tills banan vände, då kom en väldigt tung motvind. Segare och segare blev det.
Helt plötsligt var vi framme vid växlingen igen. av med skorna vid vägen och springa in, lämna cykeln av med hjälm, en extra slurk vatten och hämta andan lite. Cykeltid 1:04:40. Snitt på 25,05 inget bra alls.



Ut på första varvets löpning, kändes tungt men njöt ändå. Var ett härligt väder och ett underbart område att ha en tävling på. Tuuung backe uppför det första på löpningen med, vi var många som gick i den. Sedan planade det ut för att därefter övergå till traillöpning, underbart vackert, kändes lätt vissa stunder och tungt andra. Var ju ingen längre sträcka men nog så jobbig efter de andra sträckorna. In i växlingsområdet för att köra andra varvet runt sjön. Underbart i skog och sjökant. Jag bara njöt trots att skallen med jämna mellanrum bestämde att jag skulle gå. Löptid 1:02:13 en av mina sämre prestationer.

Jag njöt av hela upplevelsen trots att huvudet med jämna mellanrum bestämde att så inte var fallet.
Naturen var fantastiskt vacker, vädret fanns inget att klaga på och själva tävlingen var sjukt rolig. Var lite så här kul jag trodde triathlon skulle vara.

Tiden var i det här loppet ointressant och jag kom inte sist. Sluttid 02:19:40  Placering 193

NU vet jag vad jag behöver jobba på.... inkl huvudet. Och jag känner mig taggad igen.

Ser fram emot många kommande triathlontävlingar. Vilka människor, vilken glädje, vilken underbar kombo.

Tack för en härlig dag Horla Triathlon!

torsdag 10 mars 2016

Simning - går sakta framåt.

Började året med en crawlkurs som Göteborgs sim arrangerar. En simning per vecka vid 10 tillfällen. Kändes så där men fick en hel del tankar och det kändes det var 35år sedan jag tävlingsimmade. ALLT var bortglömt och då menar jag verkligen allt. skratt ja vilken väckarklocka.
Om 9 månader skall jag simma 3.8km i Medelhavet när jag genomför min Ironman. Vägen är låååång dit. Del för del kommer men i och med att frånvaron av simning varit ganska stor i mitt liv under en väldigt lång period så är det mycket att jobba på.

När klubben triathlon väst erbjöd crawlkurs så tänkte jag att det kunde vara ytterligare ett steg i det hela. 6 tillfällen under 3 veckor. Wow här var det annat. Första lektionen var vi bara i barnbassängen. Övade detaljer och fick ordentlig kritik efter varje runda. Lektion två började vi även där i lilla bassängen, ytterligare delar att jobba på, andra halvan gick en del av oss över i stora bassängen och började simma ut. testa alla de där små detaljerna och övningarna.. Skratt ja det är skoj och ser roligt ut. OCH det är fantastiskt lärorikt.

Lektion 3 startades även den i barnbassängen, efter lite uppvärmning med att jobba med detaljer fick vi som ville gå över i stora bassängen igen. Nya övningar och ny kritik av den fantastiskt tålmodige Peter Oom. Vi elever hade efterfrågat en film av oss själva när vi simmar, så mycket lättare att se sina misstag då. Peter hade med sig en Garmin virb så han tog kort samt filmade uppifrån och undervattnet. Fantastiskt lärorikt att se.Tack Peter Oom för bild och filmer!

Tyvärr missar jag kvällens lektion men det blir mycket träning och då framförallt simning framöver. Har två lektioner kvar på Triathlon väst kurs nästa vecka. Kommer även att gå fortsättningskursen hos Göteborgs sim som är 10 onsdagar.
11 juni går min första triathlon tävling. Tillika KM i triathlon väst. Då SKALL jag kunna simma ordentligt. Skratt bara att träna, eller hur?

fredag 1 januari 2016

Resume över ett mellanmjölksår

År 2015 är till ända, Snabbsammanfattningen lyder "Mellanmjölk".

Året har varit turbulent på många sätt.
På det personliga planet har det inneburit.
-Nytt jobb under våren.
-Singel från sista Juni.
-Problem med att få vardagen och ekonomi att gå ihop under stora perioder efter 30Juni.
-Mycket känslor och tankar kring min person och min fadersroll.
-Står still i vikt och kommer inte ner till min målvikt, bygger mycket frustration.
-Relationen med mina barns mammor har även det här året varit som en berg och dalbana. Men fått mycket stöd och förståelse för min idrottsliga satsning. Vilket jag är mycket tacksam för.

Rent idrottsligt har det varit fantastiska positiva upplevelser men oxå rena botten napp.
-Halvskadad i perioder, främst vader och höfter.

Startade säsongen med 6 timmars i Skövde där jag hoppades på att spöa mina personbästa ordentligt. Träningen flöt bra, planen kändes bra, sällskapet var trevligt. Men det bara knöt sig, slog en del pb men jag var definitivt inte nöjd.

Skärgårdsmilen var bara en träning och körde den mest för att den var en sådan fantastisk upplevelse året innan. Trots det sätter man mål. och här vart allt bara konstigt. Körde med pulsband för första gången på tävling. Psykologiska faktorn var inte positiv med pulsband. Efter analys av loppet kom jag fram till att psyket stängde ner och sa till mig att jag kunde inte när pulsen steg till en viss nivå och jag kom upp i ett speciellt löptempo. Vet inte riktigt hur jag skall lösa det problemet..... 

Gran fondo i Kungsbacka skulle bli en genomkörare inför Vätternrundan. Guuuuuuud vilken tung tävling.
Blåste konstant motvind i nästan 5 timmar. Jobbigaste jag gjort fram till den tidpunkten. Första cykelloppet och tack vare mycket orutin kunde jag inte heller skaffa mig fördelar genom att cykla med andra. Blev flera lärdomar rikare iaf...

Göteborgsvarvet. Målet var sub 2h.  TRE minuter missade jag det med för att jag njöt och myssprang på Hisingen... men jag slog iaf pb med 20min så jag får väl vara nöjd.

Vätternrundan, årets stora satsning. En underbar upplevelse, tog mig runt på 10.30. Ett fantastiskt väder inbjöd till en härlig tur. Cyklade med ride of hope sub 9.30 grupp. Tyvärr blev det en hel del tekniska och kommunikativa problem i gruppen så den splittrades strax efter Jönköping. Därefter körde jag själv till Motala. Stolt och nöjd med prestationen trots att målet var satt högre.

Efter vättern fick jag en rejäl dipp i både träning och privatliv. Fanns ingen glädje där under en lång period. Bara en massa dåliga tankar och tråkiga bråk.

I Augusti sprang jag ihop med sonen Bergsjöloppet. Han 2.5km och jag 5km. Sonen kom sist, men var så stolt för han hade genomfört och han hade kämpat väl. Själv var jag superglad över att jag fått honom att inse att idrott och annat kan vara en tävling mot sig själv och inte mot att stå överst på pallen.

Träningslusten och kämpaglöden var inte på toppen under hösten lusten och glädjen fanns inte alls tyvärr. Kämpade vidare iaf.....

Risveden terräng stod på programmet. 2014 var det en trevlig tävling och ville krossa mitt pb iår. Men det är bara att inse, dels var jag för otränad, dels fick jag en bristning i höger vad som gjorde att jag bröt den här härliga tävlingen.

Dax att börja gristräna igen, back to basic... mycket corestyrka, ben och spinning. för nästa tävling skulle vara Borås 6timmars. Kände mig inte riktigt så vältränad som jag borde för ett 6 timmars när jag kom dit. Första 1.30h höll lagd lopp plan. Sedan drog baksida lår och skinkorna ihop sig och blev stenhårda. Kämpade vidare men resultatet blev att jag fick ondare och ondare i höfterna... var bara att ge upp och börja gå istället. Genomförde men riktigt besviken på resultatet.

En månad kvar till mitt livs utmaning, "Personliga rekordens tävling i Växjö" - 24 Timmars inomhus. Wow vilken pannbensmördare. Visste inte vad jag kunde förvänta mig alls. åkte dit med 3mål. 3maror i längd, vara aktiv 24 tim och att inte bryta.
Gick sådär kan vi väl säga. 106km kom jag på 24 tim. Hade sov- duschpaus i över 4.30h. Men gjorde en underbar spurt. Första 9 varven var 30sekunder snabbare än de sista 9 varven. Är stolt över min insats men kan betydligt bättre......

Ser fram emot 2016 då mitt stora mål skall genomföras den 24e september. Ironman Mallorca. Vägen dit kommer att bli lång och målsättningen är över 40h träning varje månad. Måste jämna ut träningsfrekvensen.
Träningen kommer dessutom mer och mer att följa en utsatt plan där löpning, simning, cykling kommer stå i fokus. Styrketräningen kommer sakta att minskas ner.

Mina mål för 2016 är:
Lopp
- Sandsjöbacka Trail 82km (Inte riktigt beslutat om jag skall genomföra eller ej, varit tunga tävlingar sista månaderna och kroppens känns tung)
- Göteborgsvarvet måltid 1.40  (2.03)
- Göteborgs Triathlon .- Genomföra
- Borås triathlon - Genomföra
- Vansbro Triathlon - Genomföra med maxhastighet (måste få en del kvittens på träningen inför framtiden)
- Fritsla Triathlon - Genomföra
- Tjörn Triathlon - Genrep inför årets huvudtävling
- Ironman Mallorca 24september - Årets huvudtävling- måltid under 12tim
- 6 timmars Borås - Spöa förra årets resultat rejält
- Personliga rekordens tävling i Växjö (24 timmars)  - Spöa förra årets resultat rejält

Träning:
Jämn nivå på minst 40 tim i månaden

Personligt mål:
Äntligen nå min målvikt på 90kg (starten var 3/11 2013 på 123.5 kg)
Vara mitt mest vältränade någonsin
Få vardagspusslet att gå ihop

Stort tack till alla er som stödjer mig i min kamp att nå mina mål. Utan er hade jag inte kommit hit där jag är idag.

Jag skall vinna mot mig själv, ingen annan.

Hoppas på ett fantastisk 2016 med många möten med underbara människor.